Minnet av oss är så starkt.

Jag pratar med dig som om du vore här. Lite lustigt men jag frågade dig precis, när jag rensade ena rabatten, om du eller jag skulle sätta på eftermiddagskaffet. Du svarade mig lite retfullt, som du alltid gör och jag sa att du får passa dig så att jag inte kittlar dig. Då gapskrattade du och sa jaja försök du. Jag började att bubblande skratta tills jag kom på att du faktiskt inte är här...

Camilla